Det var efter en föreläsning om Glädjeformeln (på Allt för Hälsan 2009, som gick i Älvsjö) som jag fick tala med Mia Flobecker, glädjeinspiratör och mental tränare. Mia arbetar på Friskis&Svettis (började 1986 med att leda jympa) där hon bland annat är ansvarig för Frisktjänster.
Föreläsningen, som handlade om just temat glädje, var inspirerande men samtidigt också upplysande. Tar vi glädje för vad det är – eller har vi egentligen svårt att känna glädje? Mia inledde föreläsningen med att tacka alla de forskare som har studerat ämnet på djupet och jag såg direkt att detta är något som Mia brinner för. Hon nämnde bland andra Lyckoprojektet och Oxfords lyckotest, ett test där du kan testa var någonstans du är på glädjeskalan. Jag märker tydligt att det är ”inne” med glädje och att verktygen blir fler och fler.
Därför var det intressant att bli lotsad i glädjedjungeln av Mia Flobecker. För det finns kunskap att hämta.Jag fick upp ögonen för vad forskningen faktiskt har kommit fram till när det gäller glädje – annars är det lätt att flumma iväg med begreppet. Mia lyckades hålla en hög nivå med anknytningar till det vetenskapliga. Bland andra nämnde hon psykiatern Joakim Bauers intresse för spegelneuronerna som upptäcktes av italienska forskare för inte så länge sedan (Bauer har skrivit boken Varför jag känner som du känner - intuitiv kommunikation och hemligheten med spegelneuronerna, Natur & Kultur). Spegelneuroner är de nervceller som läser av omvärlden och kommunicerar till oss vad som ska ske i nästa steg. Kopplingen till intuition och empati är nära och spegelneuronerna förklarar till exempel varför vi gäspar när andra gör det och att leenden smittar av sig. Vi är inte medvetna om det, men spegelneuronerna är som bäst utvecklingsbara i åldern 0-4 år och underlättar och möjliggör vår kommunikation med andra.
1. Vad är glädje enligt Mia?
”Det är att vara sann mot sig själv och att omges av människor som älskar en och som speglar en. Samtidigt speglar vi våra medmänniskor och älskar tillbaka. Jag fick upp ögonen för detta med spegelneuronernas verksamhet i våra hjärnor – och det förklarar mycket av våra beteenden mot varandra och hur vi ”läser” varandra. Att läsa om spegelneuronernas viktiga funktion var verkligen en aha-upplevelse för mig.
Inom den mentala träningen så pratar vi om prestationsmiljöer och det är den miljö som vi är verksamma i : i arbetet, i hemmet och på fritiden. Att vara noga med att prestationsmiljön är positiv är viktigt, eftersom den bygger upp oss och på så sätt kan vi må bra och känna glädje. Samma sak är det med miljön uppe i hjärnan – det är också en prestationsmiljö och där gäller det också att vi tar hand om miljön och det påverkar hur vi presterar och mår. Ofta kan andra vara med och påverka dessa miljöer – exempelvis lärare i skolor, ledare på arbetsplatser, ledare i grupper....Men det krävs förstås egna insatser för att det ska fungera och en hög grad av medvetenhet om att du skapar din glädje till 40 % med hjälp av din inställning. Glädje enligt Mia är att vara med mina barn och syskonbarnen, vara i naturen, paddla och vara med min hund. Jag känner också lycka i mitt arbete med att hjälpa människor och se dem spåra upp hållbara hälsorutiner!”
2. Varför har så många svårt att känna glädje tror du?
”Det finns flera faktorer. En sak som jag tror påverkar oss är att vi ställer så höga krav på oss själva. Och så har vi ganska höga förväntningar när det gäller glädje och lycka, på något sätt ska lycka vara så mycket, på gränsen till eufori, för att räknas. Den vardagliga lyckan har hamnat lite i skymundan. Att vara "lyckad" betyder inte alltid att man samtidigt är lycklig, även om man lätt skulle tro att det förhåller sig så.”
3. Hur ska vi få ett gladare Sverige?
”Framför allt är det viktigt att vi speglar barnen – annars blir det fel redan från början. Genom att spegla våra barn lär de sig bland annat att vara empatiska människor och spegla tillbaka. Forskningsmässigt vet vi också att empatiska människor skapar mer glädje runt omkring sig. Under tiden som vi anknyter till våra barn är det extra viktigt att spegelneuronerna får utvecklas hos dem, annars får det konsekvenser senare, när de ska samspela med sina medmänniskor och omvärlden.
De höga kraven på materiell lycka borde kanske omvärderas – vad gör oss lyckliga i vardagen? För att känna lycka behöver vi odla den och för att odla lycka så måste vi skapa utrymme och tid. Lycka är något som vi alla måste arbeta med, vi kan se det som att vara en livets trädgårdmästare där vi anstränger oss och lägger ner tid och energi på lyckan”
4. Vad tycker du om kopplingen glädje och pengar?
”Det finns en koppling mellan pengar och glädje och det finns forskning som säger att det första året känns extra bra när man exempelvis har vunnit en miljon, men efter det året går vinnaren tillbaka till normalläget. Pengar och glädje har med varandra att göra till en viss gräns och det är bland annat för att en tredje aspekt är nära förknippad med dem, nämligen trygghet. Och har vi en ekonomisk trygghet så är det enklare att känna glädje – för vi vet att våra basbehov är tillgodosedda. Men lyckan som sådan är oftast gratis. Det handlar om vilka förutsättningar man har att känna den.”
5. Vad är värt att veta om glädje?
”Att det går att öva sig i glädje och glöm inte bort att spegla varandra! Glädje är egentligen tre saker: fysik, kemi och biologi och att tillgodose och respektera de behov vi har kan vara avgörande för vår lycka. Som ett exempel kan jag nämna Maslows behovshierarki (länk), där det börjar med de fysiologiska behoven och sedan går det vidare hela vägen upp till självförverkligande – för att det ska vara möjligt att känna glädje och lycka är det viktigt att vi tar hand om oss själva med hjälp av bland annat kost, motion och beröring.”
