Under den senaste tiden, sedan GI började härja i vårt avlånga land, så har det skett en förändring – förr var det fettet vi aktade oss för, sedan en tid tillbaka är det kolhydraterna som skapar rädsla hos dem som antingen vill äta ”rätt” eller gå ner i vikt. Men på något sätt ser jag en fara i att utesluta kolhydraterna.
För att slippa en blodsockerstegring genom kolhydratintag så handlar det om att balansera kosten på ett sådant sätt att blodsockret håller sig på en jämn nivå. Det som kom efter GI var GL: glykemisk load (belastning), dvs balansen i maten blev det viktiga och man ser på hur hela portionen påverkar/belastar kroppen och blodsockret. En formel för GL är GI/100 * gram kolhydrater per portion.
Åter till kolhydraterna, som jag vill ge lite extra uppmärksamhet. Vad behöver vi dem till? Inte kan de enbart ge problem med blodsockret och viktökning (vilket verkar vara det som är i fokus, tyvärr…). Här kommer de funktioner som kolhydrater fyller:
- Energikälla. Ett gram gör 4 kcal när de förbränns i kroppen. Anmärkningsvärt är att en del celler i kroppen är uteslutande beroende av energi från kolhydrater, jag kan nämna cellerna i hjärnan och nervsystemet och de vita blodkropparna i immunförsvaret. I boken Näring och Hälsa av Ulla Johansson (Studentlitteratur 2007) får jag fram intressanta fakta vad som kan ske om ditt kolhydratintag är för litet: ligger du under 50 gram kolhydrater per dag är detta för lite för hjärnan och nervsystemet – det som händer är att kroppen istället använder sig av aminosyror för att omvandla till den viktiga glukosen. Fettsyror används för omvandling till ketonkroppar. Som Johansson själv skriver: ”Så här lågt kolhydratintag tär alltså både på muskler och fettförråd” (s. 81)
- Kostfibrer som är lösliga och gelbildande påverkar magsäcken och matspjälkningen. Finns det rikligt av dem i maten så tar spjälkningen längre tid och här kommer något av intresse: blodsockerstegringen blir långsammare och lägre! Dessa kostfibrer kan även binda gallsalter till sig.
- Tarmfloran påverkas av kostfibrer som är lösliga och fermenterbara (föda till bakterier i tjocktarmen) och stärker immunförsvaret och minskar risken för tarminfektioner. Det finns hälsofördelar som jag tycker absolut ska tas tillvara!
Tips på ”bra” kolhydrater:
Vi börjar med kostfibrer, så att vår tarmflora mår prima: grova brödsorter, havregryn, råris, potatis, rotfrukter, grönsaker, frukt och bär. Ej att förglömma baljväxterna! Vi går raskt vidare och rekommendationen från mig är fullkornsprodukter – vi vill ju att blodsockerstegringen ska gå långsamt så att kroppen ”hinner med”. Långsamma kolhydrater är i fokus när vi vill vara snälla mot kroppen.
Avslutande ord är: tänk på att välja produkter som påverkar dig i positiv riktning – läs gärna på förpackningen vad du köper, där gömmer sig fakta som kan vara intressanta att veta.


















Samt, syftet med att äta LCHF är bland annat att ställa om kroppens förbränningskälla från kolhydrater till fett. LCHF-ätande människor går alltså på ketoner och inte glukos.
Men det är absolut på kemisk nivå och jag kan mer om kosten och hur det kan påverka det dagliga livet och hur vi kan förstärka vår fysiska aktivitet med rätt kost! Tack för din medverkan till diskussionen!
Emilia